Publikationer

 

Mo-Bo | Mobilitetstjänster banar väg för nytänkande arkitektur

Delningsekonomi och mobilitetstjänster banar väg för nytänkande arkitektur. I innovationsprojektet Mo-Bo utvecklar projektparterna ett bostadskoncept med mobilitetstjänster, för att lösa de boendes transporter på ett hållbart sätt. Mobilitetstjänster möjliggör att fler människor och varor kan transporteras av färre fordon, vilket innebär smartare användning av resurser och ytor. I anslutning till bostaden frigörs stora ytor och kostnader som tidigare investerats i privata bilplatser. I dagens “Normal” inom bostadsarkitektur och stadsplanering formas miljön i stor utsträckning av privatbilism. I Mo-Bo utforskar projektparterna “New Normal” – ett boende med delade mobilitetstjänster. Hur ser den miljön ut? Vilka är de rumsliga innovationerna?

Mo-Bo II | Stadsinnovationer

Mo-Bo II är andra generationens test av ett flerbostadshus i stadsmiljö som ritas och planeras för hållbart resande. Genom att planera för Kombinerad Mobilitet (KM) och testa hur den arkitektoniska formgivningen kan stötta ett delande klimat, kan vi möjliggöra en hållbarare vardag för de boende. Genom att designa ett kvarter som stöttar nyttjandet och underhållandet av tjänster baserade på delningsekonomi istället för privat ägande, skapar vi rätt förutsättningar för ett hållbart resande

DiverCity

Idag finns många systemhinder som försvårar för byggemenskaper att gå från idé till realisering. Vår konstellation kommer därför fokusera på idéutveckling inom kommunal policy samt utveckla tjänster och verktyg som underlättar samverkan mellan kommuner och mindre, idédrivna aktörer. Vi arbetar för att byggandet i Sverige ska bli bredare och mer inkluderande!

Max 4 Lax

Max 4 Lax är ett utforskande bostadsprojekt, där målsättningen är att skapa ett kvalitativt boende för målgruppen äldre kvinnor, med en maxhyra på 4000kr.  I Max 4 Lax vill vi åstadkomma en rumsligt, socialt och resursmässigt hållbar gemensamhets-bostadslösning för pensionerade kvinnor, inom allmännyttans bestånd. Vi kallar det en ny form av delningsarkitektur. Lösningen lägger stort fokus på användarens perspektiv, ett boende med kvalité och god service i första hand.

Södra cykelstambanan

Södra stamcykelbanan är en vision om en annan planering för cyklister och fotgängare som skapar en mer sammanhållen stad och gör det attraktivt att resa klimatneutralt. Projektets huvuddelar är dels en ny gång- och cykelbro över Årstaviken som kopplar Mariatorget/Södra station till Årsta, Östberga och Slakthusområdet, dels hela stråket som en integrerad del av urbana system.

 
 

Eko-Odlarnas Hälsoträdgård

Eko-Odlarnas Hälsoträdgård visar hur allmänna platser kan formas av medborgare och därmed stärka inflytande och integration. Staden utvecklas från lokala resurser och nätverk.

Eko-Odlarnas Kubbhus

Design and Build with Cordwood är dokumentationen av en 4 veckors byggworkshop i Östertälje, där en grupp volontärer ritade och byggde ett kubbhus. Designen utvecklades gemensamt från platsens behov och tillgångar.

 
 
 

Tredjedelen i arkivet – Ett forskningsprojekt om rekordårens småhusområden av Höjer & Ljungqvist.

Tredjedelen i arkivet syftar till att undersöka rekordårens byggnation utifrån det bortglömda perspektivet av småhusområden. Genom en studie av arkitektkontoret Höjer & Ljungqvist verksamhet undersöker vi de bakomliggande ideologierna som kom att prägla utformningen av dåtidens rum och dagens samhälle. Rapporten omfattar även de politiska styrmedel som möjliggjorde det omfattande bostadsbyggandet, med kombination av detaljstyrning och självbyggeri.

Under 20 år byggde Höjer & Ljungqvist ca 4440 småhus, främst radhus, huvudsakligen i Vällingby, Hässelby, Bredäng och Farsta. Det som intresserat oss är de vardagliga miljöerna, de så välbekanta radhusområden i våra förorter som många har i all fall någon slags relation till, och som är en del av vår självbild och moderna kulturarv från efterkrigstiden. Materialet utgår från det arkiv som Höjer & Ljungqvist startade, och som nu förvaltas av ORIGO arkitekter.

 
 

Självbyggeri 2.0 – utveckling av radhusområden

Självbyggeri 2.0 är en föreslagande studie om hur radhusområden uppförda genom självbyggeri på 60-talet skulle kunna få ett nytt lager som svarar mot dagens behov.

Vi har tidigare publicerat studien Tredjedelen i arkivet som byggdes av småstugebyrån och ritades av arkitekterna Höjer & Ljungqvist. I det arbetet fascinerades vi av hur man  gav många möjligheten att bygga sitt eget hem till låg kostnad men samtidigt med hög kvalitet, och hur dåtidens samhällsutmaningar på många sätt har likheter med dagens. Vi har nu fått ytterligare finansiering från ARQ, för en studie som undersöker hur dagens behov ser ut i två av dessa områden, Rottnerosbacken i Farsta och Bellmansringen i Bredäng. Vi hoppas få reda på hur de boende ser på sitt område, närmiljö och egna bostad; vad är bra, vad kan utvecklas osv. Målet var att utforska hur staden kan utvecklas på de boendes initiativ, dvs underifrån snarare än uppifrån.

Vi är nyfikna på andra alternativ, för kommunen, att nå målen inom bostadsutveckling genom samverkan med civilsamhället. Ett nytt lager av självbyggeri i stadens småhusområden för att uppnå fler önskvärda boplatser.
Projektet finansieras med stöd från ARQ – Stiftelsen för arkitekturforskning samt Riksbyggens Jubileumsfond Den Goda Staden.

 

OM RÖRELSER // ON MOVEMENTS

Karin, Anna och Magnus medverkade i arbetet av Om Rörelser, genom kursen Resources.14, KKH

 
 

500k – Så kan civila aktörer skapa fler hem i villastaden

500k är ett utvecklingsprojekt av Kod Arkitekter och TIP.  Projektet handlar om hur 500 000 nya hem kan skapas i Sveriges villaområden – genom att öka möjligheterna för villaägare att dela sina hem, hus och trädgårdar. Med en uppdatering av detaljplaner i småhusområden som möjliggör många små civila initiativ kan utvecklingen av landets villaområden bemöta flera viktiga samhällsutmaningar samtidigt; klimatmål, bostadsmål och mål om social hållbarhet.