Det höga priset för parkering

I artikeln A pathway for parking in line with the Paris Agreement har en grupp svenska forskare undersökt vilken omställning som krävs för att Stockholm ska nå Parisavtalets klimatmål år 2030. Artikeln innehåller även en sammanfattad bakgrundsbeskrivning som är rekommenderad läsning för dig som vill förstå dagens parkeringspolicy och dess konsekvenser.

Fem korta om parkering och nya bostäder i Stockholm

1. Tvingande krav för nya bostäder. Det traditionella planeringssättet har varit att använda så kallade minimiparkeringsnormer, vilket innebär att kommuner kräver ett minsta antal parkeringsplatser för att utfärda bygglov för nya byggnader. I Stockholm byggs främst bostadshus med underjordisk parkering.

2. Betydande CO2-utsläpp i byggandet. Utsläppen i byggskedet har beräknats till cirka 10 ton koldioxid per parkeringsplats i källare (MoBo I). Om 50% av parkeringsplatserna som byggs varje år i Stockholm är underjordiska, ger det en klimatbelastning om cirka 15 000 ton koldioxid årligen.

3. Negativa konsekvenser. Miniminormerna för bostadsparkering har kritiserats för att leda till stadsspridning, omfattande markanvändning, ökade bygg- och levnadskostnader, färre lägenheter samt till ökad bilanvändning och därmed högre CO2-utsläpp från de boende under byggnadens bruksskede.

4. Alla får betala. Miniminormer styr mot ett ökat utbud av parkering, vilket leder till lägre parkeringavgifter. Subventionen för bostadsnära parkering i Stockholm har uppskattats till 26% − 56%. Kostnaden tas av alla boende, även de som inte har bil. 

5. Stockholms parkeringspolicy når inte Parisavtalet. Nuvarande krav leder till att 30 000 nya bostadsparkeringsplatser beräknas byggas mellan 2020 och 2030. För att vara i linje med Parisavtalet bör istället cirka 60 000 bostadsparkeringsplatser tas bort i Stockholm under dessa tio år.

Artikeln publicerades digitalt i april 2022. Artikelförfattare är Fredrik Johansson, Jonas Åkerman, Greger Henriksson och Pelle Envall. Fredrik Johansson är projektdeltagare i MoBo III. Detta är det andra av tre inlägg på Mo-Bo.se som uppmärksammar och illustrerar artikelns intressanta innehåll.


Föregående
Föregående

Framtids workshop på Transition Lab Forum 11

Nästa
Nästa

Ett framtidsscenario för Stockholm år 2030